ritning

Historik

Skriv ut Epost

Byggnaden med sin dominerande åttkantiga rundlogedel är typisk för Östergötland från tiden före och efter år 1900. Drygt 40 rundlogebyggnader med denna funktion finns inom landet, de flesta i Östergötland.

Den primära anledningen till att rundlogebyggnaden uppfördes var att de äldre, separata och mer orationella jordbruksbyggnaderna inom Sörby brann ner 1906.


Sörby rundloge i Mjölby

Vad man i dagligt tal kallar Sörby rundloge består av tre byggnader; rundlogen med vagnslider, stall, ladugård, skullvåning och rundlogedel, hönshuset samt maskinhallen.


Rundlogen, Sörby bygata 1 Med alla funktioner i samma byggnad rationaliserades jordbruket vid tiden kring det förra sekelskiftet. Detta kan man se i den största byggnaden inom Sörby, rundlogebyggnaden. Den är uppförd 1909. Behovet av rationalisering var stort, eftersom de svenska produktionen av spannmål vid denna tid var hårt konkurrensutsatt från bl a Nordamerika.

art 01

Byggnaden med sin dominerande åttkantiga rundlogedel är typisk för Östergötland från tiden före och efter år 1900. Drygt 40 rundlogebyggnader med denna funktion finns inom landet, de flesta i Östergötland. Den primära anledningen till att rundlogebyggnaden uppfördes var att de äldre, separata och mer orationella jordbruksbyggnaderna inom Sörby brann ner 1906.

art 02

3

Ursprunglig plan i skala cirka 1:800 av bottenvåning och skullvåning

Byggnaden var rationellt disponerad efter sin funktion. Skörden kördes in via körbron i norra gaveln och därefter upp utmed en invändig körramp fram till den åttkantiga byggnadsdelen i den södra gaveln. Här kunde sädesnekar kastas ner på golvet för kommande tröskning. Genom möjligheten till rundkörning (som en modern rondell) i logen behövde inte vagnarna hindra varandra vid urlastning och in- och utfart.

På körrampen inom den åttkantiga byggnaden passerade vagnarna förbi och över ladugård och stall. På skullgolvet över ladugård och stall lämpades höskörden av för att senare under vinterhalvåret fördelas ner till djuren i våningen nedanför.

Mellan ladugården och rundlogedelen förvarades bl a rotfrukter i särskilda avbalkningar. I den norra delen av rundlogebyggnaden fanns ett vagnslider nära stallet.

Rundlogebyggnaden har genomgått en grundlig renovering och reparation under tiden 1993-1995. Den tidigare rötade stommen i stall och ladugård samt bjälklaget har delvis bytts ut, fönster och portar har renoverats eller tillverkats nya i sitt tidigare utseende, fasadpartier har byggts där fasader saknades, mm.

art 03

5

Tvärsektioner genom vagnslider och ladugård samt längdsektion i skala 1:800

6

Fasader mot öster och väster i skala cirka 1:800


Stall och ladugård
Stall och ladugård är ombyggda med alla moderna bekvämligheter men med den ursprungliga karaktären kvar i äldre detaljer. Rumshöjden i lokalerna överstiger tre meter och det bärande konstruktionen med pelare gör att lokalerna har en god användbarhet. Stallet är ombyggd till kontor (landskap) och utställningslokal för uthyrning, cirka 165 kvm. Ladugården är ombyggd för kontor (landskap), utställningslokal eller hantverkslokaler för uthyrning, cirka 400 kvm.

art 04

art 05

Interiör från den renoverade ladugården


Hönshuset, Sörby bygata 3
Den timrade byggnaden väster om rundlogebyggnaden kallas hönshuset, eftersom en del av byggnaden har använts som hönshus. Huset har också använts till annan djurhållning, förråd och vagnförråd. Huset kan ha flyttats till denna plats. Att byggnaden fanns 1906 indikeras av den brandsvedda gaveln mot söder. Byggnadens detaljer visar på ett uppförande under senare hälften av 1800-talet och att timmerstockar har återanvänts från en tidigare byggnad. Eftersom den kan ha flyttats hit kan den ha haft en annan funktion tidigare, t ex enklare magasin eller bod. Byggnadens timmerstomme har delvis bytts ut och riktats under 2001. Hönshuset är numera ombyggt och inrett till kontor eller bostad för uthyrning.

art 06

Hönshuset från väster

art 07

Interiör

art 08

Entré till hönshuset


Maskinhallen, Sörby bygata 5
Maskinhallen är ett av landets mycket få byggnadsminnen med tak och fasader av eternit. Byggnadsminnesförklaringen har dock felaktigt angivit väggar och tak som plåt. Hallen uppfördes 1964 som en prefabricerad maskinhall för förvaring av fordon och vagnar. Materialet asbestcement, i vardagligt språk kallat eternit, blev populärt under 1950- och 1960-talen, bl a som skydd ovanpå äldre panelade fasader. Ett påstått minskat underhållsbehov var ett vanligt motiv till materialvalet. Numera är asbestcement förknippat med hälsorisker med särskilda krav på hur det ska hanteras ur arbetsskyddssynpunkt. Maskinhallen är uthyrd som lagerlokal.


Byggnadsminnesförklaring 1993
Frågan om byggnadsminnesförklaring väcktes 1991 av Mjölby Hembygdsförening genom dess ordförande Berndt Möller. Ägare till byggnaderna var vid detta tillfälle Mjölby kommun.

Länsstyrelsen har 1993-02-19 beslutat att förklara Sörby rundloge med maskinhall och hönshus för byggnadsminne med särskilda villkor om underhåll mm för byggnaderna.

Rundlogebyggnad och hönshus får inte rivas. Väsentliga utvändiga förändringar får inte göras inom fastigheten. I rundlogebyggnaden får inga detaljer ändras i körbro, i körramp eller i själva rundlogedelen.

O-ringen 2007 i Rundlogen I juli 2007 genomfördes tävlingen O-ringen i Mjölby. I Rundlogen fanns tävlingssekretariat, turistbyrå och en utställning för sponsorerna.


Copyright © 2016 Börje Mathiasson Arkitektkontor AB. Alla rättigheter reserverade. Design av Vallagruppen AB.